Höstkänslor
Jävligt bra fråga det där. Idag har det här känts som en riktigt pissig stad att bo i. Regn, lera, blöta fötter, otreviga kassörskor och 20 spänn för en vanlig jävla fil. Jag ifrågasatte inte bara varför jag själv bor här utan även varför skulle någon vid sina sinnens fulla bruk välja att bosätta sig i Bergen. Om man inte är psykopat. Eller albino.
Det krävdes en mindre ansträngning för att minnas vad som är bra med denna blöta by, men faktum är att jag egentligen är skitkär i den här staden. Olyckligt kär visserligen för han ger knappast mycket tillbaka men ibland har vi våra moments och då är det nästan värt alla downsides. Nästan.
Och vi hade ju faktiskt sommar här också, stundtals iallafall.
Titta det var soligt!
Agnes på bryggan den varma sommardagen...eller en varm sommardag menade jag förstås..;)
"Jämställdhetsdebattens omkullvältare"
Så här mycket bryr jag mig om vad Anna Anka tycker om dagens könsroller:
.
Snopparnas dag
Norska är ett lustigt språk. Det första jag möttes av när jag gjorde entré på Comma idag var en dam som förkunnade att hon var så fruktansvärt snopp syk. Min första tanke var att den stackars damen råkat ut för ett virus av något slag, alternativt en pökrelaterad olycka. Men så mindes jag att snop (eller snopp som det faktiskt uttalas) är norskt slang för godis. Damen var alltså helt enkelt godissugen.
Några timmar efter den första snopp-incidenten blev jag avbruten i mitt betjänande av en tant som upprört pekade på en man av luffar-karaktär som rörde sig i lösgodisavdelningen.
-"Den där mannen tog snopp i munnen", gastade den upprörda damen medan hon slängde hatiska blickar på luffaren.
-"..hrm..(host)..va?", lyckades jag klämma fram medan jag kämpade för att hålla skrattet inne.
-"Mannen där. Han tog massa snopp i munnen".
Diverse homoerotiska bilder involverande luffaren i fråga poppade upp i mitt huvud och jag såg mig förgäves omkring efter en svensk, omogen frände som också såg det komiska i detta utalande. Mina sökande blickar möttes endast av likgiltiga norrmän och jag svalde generat mina fyndiga kommentarer. Smått fnissande återgick jag till arbetet medan den anklagade homoluffaren oberört traskade ut ur butiken.
Som om detta inte vore nog med snoppar för en dag fick jag ett sms från Norrman som frågade om jag ville titta på film å spise snop. Detta är utan tvivel ett av de mer kinky smsen i inkorgen.
Inglorious Bastards
Det är humoristiskt, våldsamt, oförutsägbart och genomtänkt. Säga vad man vill om Quentin Tarantino, men hans filmer är alltid mästerligt gjorda och ingen kan mista sig på hans säregna stil. Remake eller inte detta är orginallitet i ordets sanna betydelse. Alla karaktärer är klockrena: Dr Goebbles är osympatisk och belevad och Hitler är...ja..hetsig. Diane Kruger är fullkomligt underbar hela filmen igenom. Hon gav mig gåshud. Sen har vi givetvis Pittan. Oattrakiv som aldrig förr men i min åsikt gör han sin bästa roll sen Meet Joe Black. Allt var bra från den horribla accenten till det ständigt skitnödiga ansiktuttrycket. Bara denne mans insats gör filmen sevärd.
Ice ice baby
Curling. Sporten alla känner till men få begriper och ännu färre intresserar sig för. Högst otippad som aktivetet men faktiskt roligare än det ser ut och det blev en spännande match! En trevlig överaskning var vår instruktör var ingen mindre än min sambo Olav, en riktig curlingtalang. Stackars Olav fick en gigantsk utmaning när Commagänget gjorde sin debut på isen. Vi var dåliga. Horrieblt dåliga i ärlighetens namn och jag tvivlar på att all coatching i världen kunde förändra detta även om vi mot slutet åtminstone lyckades låta bli att skämma ut oss fullständigt. Första 5 minutrarna var jag som Bambi på hal is (bokstavligen) men ett antal snygga vurpor och många frustrerade svordomar senare var jag faktiskt inte lika mycket ett skämt och jag lyckades till och med scora några poäng för lagets räkning. Om jag ber Olav om några privatlektioner kanske jag har en proffskariär framför mig haha. Min oförnekliga talang hjälpte dock inte slutändan utan Team Whitetrash förlorade med ett sketet poäng. Som den inbitna tävlingsmänniska jag är tog jag mycket hård på detta nederlag men efter lite pizza och en "loser beer" kändes det lite bättre:)
Nästa dag möttes jag av en obehaglig överaskning i form av ett jävla kollage fullt med föga smickrande bilder från curlingstrapatsen. Förnedringen finns alltså dokumenterad. Yes.
Kan detta vara mitt kall?
Gött...
Äntligen har jag fått klartecken från "ledningen" (aka. Axel) och nu är det klubbat - fri första helgen i oktober och min efterlängtade Göteborgsresa kommer bli av! Ser oerhört mycket fram emot att spendera några dagar i Svealand. Detta blir som en semester från dåligt väder och larviga ord (dagens bästa: Bungy jump=stricke hopp. Jag menar kom igen vissa ord översätter man bara inte!) För att inte tala om att jag kommer vara ledig flera dagar i följd, helt fantastiskt!
Längtar järnet efter att få göra Götet osäkert i sällskap med denna vackra tös
Planerar även att våldgästa exsambon Åsa......
På den gamla goda tiden, när det begav sig, då var det minsann denna förvisso läskigt bleka men ändå otroligt charmiga duo som höll ställningarna på Professor Harstens gate. Och om Åsa inte kan komma till Bergen och Bergen inte heller kan komma till Åsa så får Hanna komma till Göteborg. Eller ja... ni förstår principen, reunion ska det bli!
Bittert bloggande
När man har ett exalterande yrke som säljare på en stor metropol som Bergens tågstation möter man många olika sorters människor. Och det är alltid lika överaskande när man inser hur många av dessa människor som är dumma. Alltså, inte bara lite smått puckade eller blåsta utan riktigt riktigt dumma. Just nu tänker jag främst på turister. Idag har minst 50% av mina kunder varit turister och 80% av dessa har utan tvivel saknat ett par hästar i besticklådan. Som turist eller besökare har man rätt att till en viss gräns ställa korkade frågor men det finns gränser. "Is this the train station?" - Nej perrongen och biljettkontoret är en bluff och alla tågen är mina privata inte på något sätt till för allmänheten. Se dig omkring för helvete!
Jag vet inte vad jag ska säga när människor pekar på vår färdigpaketerade lasagne och frågar "är den här lagad idag". - Ja visst faktum är att vi har ett helt gäng med högutbildade kockar bakom kulisserna i denna lilla kiosk. Och om en till idiotförklarande amerikan ställer frågan ”do you speak english” och ser sådär irriterande överlägsen och fejk-ödmjuk ut och så kommer jag skjuta mig skälv. Vad tror de egentligen – nej faktiskt det engelska språket har inte ännu nått hit till Europas rikaste land här finns bara isbjörnar och lusekoftor.
Som ni kanske redan har förstått har jag kanske inte varit världens mest tålmodiga och välvilliga butiksbiträde idag och detta beror på flera olika fraktorer. Mest på att mina kunder är irriterande och intelligensbefriade människor som inte är värdiga ansträngningen (okej hårt men då klockan passerat 24.00 är det ocensurerat som gäller....). Men det beror även på att jag missade den varmaste och soligaste eftermiddagen vi haft här på månader. Precis när sommaren var över så gör Bergen ett ryck – helt otroligt! Fick endast en appetizer av detta fantastiska väder då jag var tvungen att pallra mig till jobbet på eftermiddagskanten. Men skulle denna varmfront nu mot all förmodan bli kvar här i väst en dag till så blir det utan tvivel en fjell tur under morgondagen. Så hoppas för alltivärlden att jag inte vaknar till det alltför bekanta ljudet av regn. Hoppas hoppas hoppas.....
Ett Bergen i solsken är ett Bergen att älska
Lågt det är lågt
Det är deprimerande och banala toner som strömmar ut ur de nästan obefintliga högtalarna idag. Position – golvet. Humöret – golvetmässigt. Kan inte frambringa tillräckligt mycket energi för att förflytta mig till en bekvämare plats och faktum är att i mitt nuvarande tillstånd hörjag inte hemma någon annanstans än just på golvet. Solen skiner på en nästan blå himmel och det är halvljumma vindar som blåser genom Bergen. Det är ju för jävla typiskt – klart att vädret är på topp just när jag nått ett nytt lågvattenmärke. Hoppas innerligt att det börjar regna snart så mitt samvete slutar straffa mig när jag inte utnyttjar dagens potential. Borde duscha men väntar nog en vecka till.
Rent fysiskt är jag dock i oförtjänt bra form, trots gårdagens bravader. Det var jag och Agnes (för ovanlighets skull) som återigen gav oss ut på byn, med bara ben och en beundransvärt bra inställning. Kvällen började med en efterlängtad och kollosalt god hamburgare och slutade i den lamaste efterfest världen någonsin skådat. Agnes var initiativtagare och bär därför helt skulden till detta. Efter att hon bjudit in sig själv till ett par trevliga men i princip nyktra norrmän somnade hon på deras soffa och var helt omöjlig att väcka. Som vanligt tar jag mig an ansvaret att förhindra pinsam tystnad och därför pladdrade jag på, helt ostoppbar. Norrmännen satt mest och diggade till en mycket märklig spotifyblandning och det var ingen helkul stämning direkt.
Fram tills detta var stämningen dock väldigt god och det var extremt skönt att få uppleva en bekymmersfri och alkoholfylld afton. Nu känns det att man är ung igen. Det gillar jag.
Idag är ingen vanlig dag....
Gabriella har blivit vuxen! Eller åtminstone så har flickan passerat 20årssträcket. Detta innebär obligatoriskt firande och det har ingen betydelse att man befinner 100 mil bort eller inte.
Så jag tar av mig hatten och höjer glaset!
Grattis Bellsi!!!!!!
Hoppas vi snart kan skapa misär och kaos här i Bergen också. Jag saknar dig!
