Mindervärdeskomplex

Ibland känner jag mig väldigt obildad. Och obetydlig. Som vissa av er kanske märkt har jag stunder när jag känner mig nästan allvetande. Detta är främst när jag pratar med barn eller äldre människor som inte kan engelska. Eller somliga amerikaner.


Min sambo Daniel blev idag färdig med sin doktorsgrad. Om det nu heter doktorsgrad. Tog sin doktorsutdanning kanske man säger, hur nu detta stavas. Jag vet inte ens vad det kallas. Eller exakt vad det är. Det är väl något man tar tänker jag, ungefär som simborgarmärket. Fast i smarthet.


Har inga planer på att doktorera i någonting. Känns som lite överkurs för mig och dessutom vet jag inte om jag någonsin kommer vara så pass intresserad av något att jag vill veta precis allt om just den saken. Däremot har jag verkligen insett att jag vill vara allmänbildad. Veta lite om mycket liksom.


På spåret-smart helt enkelt. Det känns rimligt.




Älskar att Fredirik Lindström ska ta över som domare förresten. Har tittat sönder på Svtplay och Svenska Dialektmysterier. Bra skit.


Men vad i....????!!!

Det måste vara något fel på vädret här i Bergen. Solen slutar inte lysa.

Detta gör mig misstänksam och skeptisk, det är inte meningen att det ska vara såhär fantastiskt väder varenda dag. Jag bor ju i Bergen för tusan. Europas regnigaste stad, ökänd för sina gråa och blöta höstar. Förra året vid den här tiden hade jag bott här i tre veckor och inte sett solen en enda gång. Vad sker med världen?

Inte ens på Comma är saker som de brukar. Vår käre chef Axel lämnar Norge efter ett helt års tjänstgöring i vår lilla butik. Någon ny daglig ledare har de inte anställt så nu kommer jag få "ökat ansvar" som det så fint heter. Exakt vad detta nya ansvar innebär kommer jag bli mer klar över under den närmaste tidens uppläring. Mycket nytt att lära sig men kul med lite nya arbetsuppgifter! Får väl också nöjet att bossa runt med Lin och även Felicia som får överta min gamla tjänst. Röj på jobbet i november med andra ord:) Efter det är vår framtid oviss, men jag återkommer på den punkten.

Min oerhört omtänksamme sambo har skapat en profil till mig på match.com. Tack Olav. Verkligen. På min profil står det att jag gillar bowling, erotik och har percingar på ej synliga ställen. Jag letar efter en riktig man och barn är inget hinder om de har flyttat ut. Jo men det låter ju som jag.

Så fruktansvärt omoget att skapa en falsk profil för någon på en seriös dejting-sajt. Det skulle jag aldrig göra........

Möt nakedchef84. Perfekt för Dig, kvinna i åldern 20-55, som vill ha en uppskattande man som kan laga mat. Naken. 
Släng iväg ett mail eller en blunk - du har ingenting att förlora.


 


Personlig utveckling

Felicia och jag ingick en pakt gällande en mer hälsosam livsstil. Motion, nyttig kost och bra rutiner. Vårt svullande har vi begränsat till en dag i veckan, även om det finns vissa kryphål i vår nya filosofi.

Motionsbiten har gått bra. Rutinerna kommer nog att infalla sig snart nog men kosten kan fortfarande ifrågasättas. Jag fuskar. Jag erkänner - jag är definitivt en fuskare och våra små kryphål har utvidgas till det maximala. Igår lagade jag och Felicia en sjujäkla middag som sedan avrundades med äppelpaj och vaniljsås. Värt. Sen var det Idolkväll hos Lin, Lisette, Even och Ola och där var jag inte sen att kasta mig över det mesta som kom i min väg, både morötter och kakeman(fråga inte, så norskt). 

Denna kväll har gått ungefär i samma linje. Efter min hela 5 timmar långa arbetsdag förenades jag med Felicia och en nyligen hittad Norrköpingsflicka, Ida. Även Lin kom på besök och då samtligas energi låg nånstans mellan noll och icke-existerande slog vi oss ner i soffan och jag har inte rört mig många meter sen dess.
Med undantag för godis-uppdraget till Rema. 

I skrivandes stund har jag och Alvilde precis undersökt hur länge man oavbrutet kan äta popcorn i ett enda andetag samt hur många man får in i munnen utan att tugga. Likt två fjortonåriga pojkar flinade vi uppstelt åt hur påhittiga och balla vi är. Crazy som fan. Detta är väl vad man brukar kalla konstruktivt tidfördriv.


Agnes har lämnat mig men hennes grådassiga strumpor ligger kvar i min tvättmaskin. Jag ska sakna hennes utvecklingstörda skratt men så snart mitt norska knegande är över och hon återvänt från sitt västafrikanska äventyr kommer vi ju ses igen.

Om hon inte gifter sig med en nomad eller negerkung av något slag. Det kan hända.



Positivt är dock att ingen längre kommer sno och svetta ner mina nytvättade arbetskläder.



En ny era

Felicia har kommit! Hon anlände förra vägan med en liten Linda och en enorm väska i släptåg. Vi lever nu i symbios i mitt lilla rum och jag är oerhört glad för hennes närvaro:) Tanken är att fröken Teneberg ska hitta ett jobb och en boplats här i soliga(!) Bergen. Det kommer hon säkert att göra inom kort men fram tills dess njuter jag av att ha en egen housewife som kan trippa runt hemma och se snygg ut medan jag är ute och tjänar pengar. En egen anka liksom.

I veckan som gick gjorde jag mitt bästa för att ta tillvara på tiden tillsammans med flickorna och vi har haft det riktigt mysigt här på Aslylsmauet 1. Tyvärr åkte Linda på något virus så det blev mest mys hemma vilket passade mig alldeles utmärkt! När lördagen kom hade dock sjuklingen piggnat till en smula så då drog vi hem till våra fellow-östgötar. Där fick vi sällskap av bland andra Axel samt några random chilenare och sedan efter att rom-och-cola-dimman gjort entré begav vi oss in mot byn. Det blev aldrig någon direkt utgång för min del men jag känner på mig att det blir fler tillfällen.

Dock planerar jag en lugn helg. Vit eller i alla fall ljust beige. 

Har försökt göra det bästa av mina sista dagar med Agnes så igår hade vi en mysig dejt på underbart trevliga Basaren där vi spisde en tapaslunch. Inte alltför ofta man unnar sig att äta ute i dessa sparande snålardagar men med tanke på alla paket nudlar vi har förbrukat så tycker jag faktiskt vi var värda det! Får lite smått panik när jag tänker på att Agnes tid här går mot sitt slut. Tiden har gått så fruktansvärt fort och nu ska min partner in crime försvinna iväg till Afrika för att spendera två månader i de rosa bussarna. Kommer få sällskap på Comma av Lin i alla fall så blir inte helt lämnad ensam i Norges Gruppens våld. Känns bra.

Förändringarnas vindar blåser sannerligen genom Bergen.

Vad ska nu hända med vårt svenska imperium?


Fin-latte på Basaren




Kära kollegor. Seriösa kollegor.


              
Felicia trivs som fisken i vattnet


                    
Och den ska jag jobba med. Okaaaaj.




Hemma i vår lya.


 


Min Norgepermission

Mina fötter nådde äntligen svensk mark i helgen. Fyra dagars Comma-befriad ledighet och jag var grymt förberedd för den långa men bekväma tågresan jag hade framför mig. Jag hade verkligen sett fram emot 7 timmars ostörd kvalitetstid tillsammans med min Ipod under komforten som NSB-resenär. Men när jag klev ut på perrongen i torsdagsmorse fanns det inget Oslo-tåg i syne. Som vanligt var jag väl ute litegrann i sista minuten men SÅ sen var jag faktiskt inte. Fick snart reda på att tåget var inställt och ”buss ersatte tog”. Nog för att jag är mer än van bussresenär men 9 timmars bussresa utan mental förberedelse känns sådär faktiskt… Inte nog med att det var buss, jag blev dessutom tvungen att medvetet sätta mig på fel buss då min Express - Oslo var fullsatt. Irriterande andra människor som alltid ska vara ute i så förbannat god tid.


Så jag åkte mot Drammen istället (”- Vi löser det på vägen…”). Turen var bökig men andlöst vacker. Vi åkte längst med djupa fjordar och sedan upp i de snötäckta fjällen.  Ju närmare Sverige vi kom ju tråkigare blev landskapet. Till slut var det rena rama Östgötaslätten. Blev sedan avsläppt på en random shellstation mitt ute i ingenstans med inget till tröst förutom en mycket fåordig metalkille. Efter en stund kom det en buss och plockade upp oss men sedan missade jag anslutningen i Oslo. Fick då en liten flashback från Fias och min natt på Heathrow när vi på grund av försening missade vårt flyg till Hongkong. Denna komplikation var dock inte alls lika svår att lösa men den resulterade inte heller i en natt på lyxhotell med tillhörande frukostbuffé.


Till slut nådde jag i alla fall Göteborg och möttes på stationen av en glad Ylva som genast gav mig en sjuhelvetes uppdatering i hennes senaste bravader och äventyr. Torsdagen bestod endast av prat. Oavbrutet prat. Vi hade mycket att ta igen men det kändes som vi lyckades ganska bra:) På fredagsförmiddagen lalade sedan den stackars studenten iväg till skolan medan jag gick lös på Göteborgs gator. Shoppade loss lite grann och mötte sedan upp med Ylvan för en tripp till Systembolaget där jag förundrades över de fantastiska priserna. Bunkrade upp rejält, det är ju inte varje dag man befinner sig i billiga Sverige. Nu klarar jag mig ett tag:) På kvällen dansade vi sönder till 90-talslåtar på Chalmers studentkrog och jag var i mitt esse. Åtminstone i mitt eget huvud.  På det hela taget en mycket lyckad kväll!


Resten av helgen fortsatte i samma goda anda. Lördagskvällen spenderades med min kära Åsa och även Linda som lämnat Norrköping och ärade oss med sitt söta sällskap. Det riktigt osade Bergensisk kamratskap och vi smed planer inför en framtida återförening i varmare klimat. Hann även med att möta Sofie över en trevlig och delikat thai-middag och innan jag lämnade Sverige lyckades jag och Linda hamna i flera prekuliära situationer involverande en äventyrlig och gratis taxiguidning samt rom och cola på centralstationen.

Hemfärden gick utan vidare komplikationer och jag hade till och med tid för en mysig frukost med kusin Charlotte i Oslo.


Jag återvände till Bergen kl 14.52 på måndagen.


15.00 var jag tillbaka på jobbet.
  


Känner att detta inlägg kräver en bild men då min kamerasladd är på vift får använda er fantasi.



RSS 2.0