En ny era

Felicia har kommit! Hon anlände förra vägan med en liten Linda och en enorm väska i släptåg. Vi lever nu i symbios i mitt lilla rum och jag är oerhört glad för hennes närvaro:) Tanken är att fröken Teneberg ska hitta ett jobb och en boplats här i soliga(!) Bergen. Det kommer hon säkert att göra inom kort men fram tills dess njuter jag av att ha en egen housewife som kan trippa runt hemma och se snygg ut medan jag är ute och tjänar pengar. En egen anka liksom.

I veckan som gick gjorde jag mitt bästa för att ta tillvara på tiden tillsammans med flickorna och vi har haft det riktigt mysigt här på Aslylsmauet 1. Tyvärr åkte Linda på något virus så det blev mest mys hemma vilket passade mig alldeles utmärkt! När lördagen kom hade dock sjuklingen piggnat till en smula så då drog vi hem till våra fellow-östgötar. Där fick vi sällskap av bland andra Axel samt några random chilenare och sedan efter att rom-och-cola-dimman gjort entré begav vi oss in mot byn. Det blev aldrig någon direkt utgång för min del men jag känner på mig att det blir fler tillfällen.

Dock planerar jag en lugn helg. Vit eller i alla fall ljust beige. 

Har försökt göra det bästa av mina sista dagar med Agnes så igår hade vi en mysig dejt på underbart trevliga Basaren där vi spisde en tapaslunch. Inte alltför ofta man unnar sig att äta ute i dessa sparande snålardagar men med tanke på alla paket nudlar vi har förbrukat så tycker jag faktiskt vi var värda det! Får lite smått panik när jag tänker på att Agnes tid här går mot sitt slut. Tiden har gått så fruktansvärt fort och nu ska min partner in crime försvinna iväg till Afrika för att spendera två månader i de rosa bussarna. Kommer få sällskap på Comma av Lin i alla fall så blir inte helt lämnad ensam i Norges Gruppens våld. Känns bra.

Förändringarnas vindar blåser sannerligen genom Bergen.

Vad ska nu hända med vårt svenska imperium?


Fin-latte på Basaren




Kära kollegor. Seriösa kollegor.


              
Felicia trivs som fisken i vattnet


                    
Och den ska jag jobba med. Okaaaaj.




Hemma i vår lya.


 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0