Hannas Loggblogg

Bilder från en fantastisk augustikväll i västnorge..... (Dessvärre kommer nog inte tillställningens förträfflighet förmedlas genom dessa bilder då kvalitén är mycket dålig)



Kul på förandet med jump suit-bandet nr 1 -Datarock!

den som väntar på nått gott.....


.....tar nåt gott under tiden



White lies! Små pojkar med stor musik.


Sedan var vår väntan över

Lycka!

Kort sagt - det var så nära man kan komma en extas i ett ickesexuellt sammanhang.

 

Då var det fredag igen då.  Tydligen. Helgen har en underlig inverkan på människor - de flesta blir gladare, mer avslappnade och även den suraste mest oengagerade individ klämma fram ett leende på fredagseftermiddagen. Anledningen till detta är ju givetvis att de flesta har hela två dagars ledighet framför sig. Men detta gäller inte alla. Det finns nämligen en olycklig skara människor som inte har förmånen att få njuta av denna två dagars permission från alla arbetsrelaterade plikter. Detta gäller bland annat busschafförer, apotekare och bartendrar. Och så vi i storkiosksbranchen förstås. För oss är helgens befrielse endast ett minne blott och jag kan nu se fram emot att stiga upp vid femsnåret imorgon för ännu en exalterande arbetsdag. Men visst det är lugnt - jag var faktiskt ledig förra torsdagen så har ju inget behov alls av mer fritid i nuläget.
 
Då vi oftast är är förpassade till Comma under de klassiska utgångsdagarna gjorde Agnes och jag det enda vettiga - vi utnyttjade måndagen. Denna veckodag visade sig vara underskattad när det gäller Bergens uteliv och efter några grogs i Agnes för tillfället tomt ekande bostad begav vi oss till Vamoose där det var s.k. "jamkväll". Själva jamet var väl inte direkt enastående musikalisk sett (några tråkiga italienare som körde en hisklig version av "be my baby..." etc) men det var faktiskt en hel del människor ute i svängen och dessutom är Vamoose riktigt riktigt nice så det blev en lyckad kväll! Kvällens stora besvikelse var dock bergensarnas ointresse av socialisera. Vi briljerade med våra sociala kunskaper. Vi gjorde allt i vår makt för att lära känna de människors vars land vi invaderat men fick väldigt lite tillbaka. Vi lät oss inte nedslås i första taget utan vi minglade verkligen sönder med de stackars norrmännen.

Efter den trettioandre artiga men svala konversationen övergav vi lokalbefolkningen i förmån för det socialaste folkslaget som går att finna - backpackers. Träffade ett gäng spanjorer som vi sedan joinade på tisdagen för en mindre lyckad runda på stan (Garage=heavymetal och fruktansvärt vin). Men vi fick ju i varje fall en chans att pratisera våra icke-existerande spanskakunskaper. Känns fruktansvärt att man har spenderat fem år i skolbänken för att lära sig ett språk och sedan inte ens kan ha den simplaste konversation. Svensk språkundervisning behöver ett lyft. Mindre grammatik mer praksis!

Att umgås med backpackers under ett par dagar var i mitt fall ungefär som att ta in en alkolist som praktikant på systembolaget. Min reslust förstärktes ytterligare och jag kan knappt vänta tills januari när jag återigen får lämna kalla norden!

Asia here vi come.......!!

Ett förhastat beslut ledde till att jag avslutade en nyligen påbörjad blogg. Detta kommer inte att hända igen utan från och med nu kan ni räkna med mer eller mindre regelbundna inlägg på denna tråkigt utformade webbplats.