Lågt det är lågt
Det är deprimerande och banala toner som strömmar ut ur de nästan obefintliga högtalarna idag. Position – golvet. Humöret – golvetmässigt. Kan inte frambringa tillräckligt mycket energi för att förflytta mig till en bekvämare plats och faktum är att i mitt nuvarande tillstånd hörjag inte hemma någon annanstans än just på golvet. Solen skiner på en nästan blå himmel och det är halvljumma vindar som blåser genom Bergen. Det är ju för jävla typiskt – klart att vädret är på topp just när jag nått ett nytt lågvattenmärke. Hoppas innerligt att det börjar regna snart så mitt samvete slutar straffa mig när jag inte utnyttjar dagens potential. Borde duscha men väntar nog en vecka till.
Rent fysiskt är jag dock i oförtjänt bra form, trots gårdagens bravader. Det var jag och Agnes (för ovanlighets skull) som återigen gav oss ut på byn, med bara ben och en beundransvärt bra inställning. Kvällen började med en efterlängtad och kollosalt god hamburgare och slutade i den lamaste efterfest världen någonsin skådat. Agnes var initiativtagare och bär därför helt skulden till detta. Efter att hon bjudit in sig själv till ett par trevliga men i princip nyktra norrmän somnade hon på deras soffa och var helt omöjlig att väcka. Som vanligt tar jag mig an ansvaret att förhindra pinsam tystnad och därför pladdrade jag på, helt ostoppbar. Norrmännen satt mest och diggade till en mycket märklig spotifyblandning och det var ingen helkul stämning direkt.
Fram tills detta var stämningen dock väldigt god och det var extremt skönt att få uppleva en bekymmersfri och alkoholfylld afton. Nu känns det att man är ung igen. Det gillar jag.
Åh hanna du skulle va här i linkan, då skulle humöret va på topp =)
Jag blev lite glad att du var lite positivt där i slutet iaf!:) Fötterna bär dig fortfarande framåt?;) Hörs snart vännen! Tänker på dig.
